Han har gjort mig kär, gjort mig ledsen, förkrossad, chockad, besviken, och han har gjort mig lycklig och riktigt jäkla glad.

Jag har svikit, har tänkt för mycket och önskat för högt, har fått honom skratta och fått honom hålla min hand.

Vi har skrikit åt varandra, hållt om och kysst varandra, offrat timmar för varann och haft en massa tillit, även stött bort varandra helt och hållet.

Vi har kontakt periodvis och just nu är han borta. Ändå kan jag inte sluta hoppas på att han kommer tillbaka en dag .