2 månader av ren lycka, av skratt och av glädjetårar. 2 månader utan bråk och, utan villkor eller gränser. Nu kommer det bli ensamt och tråkigt jag har redan lyckats göra bort mig har ropat på dig och inte fattat varför du inte svarar mig, fick panik en morgon när jag vakna och inte hitta dig nånstans jag menar du ska ju ha bufflat ut mig på sängkanten och stirra på mig tills jag vaknar några timmar senare.. du som vart med mig 24h dygnet runt under en sån lång period hur ska jag vänja mig av med det? Jag vill inte att skolan ska börja jag vill inte att alla rutiner måste sättas tillbaka eller att vi ska bo mil ifrån varann, jobbigt läge. Vi som kan skratta tills vi nästan pissar ner oss och som asgarvar i en kvart när den andra ramlar istället för å fråga hur det gick du är den slags vän jag behöver och som matchar min livsstil en sån vän som alla vill ha men inte alla får helt enkelt. Du står alltid hos mig när jag än skulle behöva och ger mig en fet kram du spottar tillbaka på dom som vill mig illa du har skönaste humorn och är min egna skojare! Du har hjälpt mig att vara lycklig den senaste tiden du får mig tänka på helt andra banor än jag annars gör du gör i stort sätt allt för att du och jag ska ha det bra tillsammans, jag älskar det! För evigt kommer jag vara glad över det du och jag skapat fram och om vi redan har ungefär lika många vackra minnen som bästisfestisar skapar fram under ett års tid hur slutar det här då? Jag älskar dig djupast och värderar dig högst du är så himla mycket jag kunde aldrig få en bättre vän som inte har tanke på å svika så snart det knasar lite jag tror på dig och på oss. Längtar tills vårat rullstolsrace på 80 bast med cp truck, planerat och klart. Haha åh, så stolt över att kunna kalla dig för min bara min bästa vän. Mikaela Larsson <3